Utlysning: Det tryckta ordet i en alltmer digitaliserad värld

Ridderstads Stiftelse för Historisk Grafisk Forskning gör under 2018 en särskild utlysning. Det övergripande syftet är att undersöka vad som händer med det tryckta ordet i en alltmer digitaliserad värld. Utlysningen vill stimulera undersökningar som ligger i gränslandet mellan grafisk-teknisk historia, media- och kommunikationsteknik, idéhistoria, ekonomisk historia, statsvetenskap och närliggande discipliner. Ansökningar inom denna ram kommer att beaktas särskilt under 2018 års ansökningsomgång, vid sidan av Stiftelsens vanliga områden.

2016 fyllde den svenska tryckfrihetsförordningen 250 år, en institution som firades vitt och brett över landet. Den politiska utvecklingen under året innebar emellertid att frågor om yttrandefrihet och dess plats och funktion också väcktes. Bara för att tryckfriheten och yttrandefriheten är grundlagsskyddad och verktygen för att göra sin röst hörd tillgängliga och vitt spridda betyder inte det att centrala värden som demokrati och kunskap därigenom automatiskt understöds. Att den sedan länge hyllade digitaliseringen också har baksidor är visserligen ingen nyhet, men under 2016 och 2017 blev dessa baksidor mer uppenbara för fler. Det är ingen överdrift att säga att oron är mycket stor över att demokratiskt valda ledare kan ha ett personligt förhållande till sanningen och avfärda forskning som inte passar. Att digital teknik underlättar en effektiv spridning av lögner är en utmaning för digitaliseringen och i förlängningen för demokratin. Mot denna bakgrund, när mer och mer information överförs som tal eller bild, när allt mer text bara förekommer i digital form, finns det anledning att fundera över det tryckta ordet, det ord som faktiskt trycks på till exempel papper.

Den något äldre strävan efter ett papperslöst kontor eller samhälle och den senare expansionen av digitala läsplattor har inte nödvändigtvis haft som ambition att helt undanröja det tryckta ordet, även om profetior om bokens död och tidningsdöden båda är uttryck för en veritabel omställning. Det tryckta ordet har under denna period också flyttat ut på andra medier än pappret.

Frågeställningar som är intressanta att belysa är exempelvis vilka som under den nu pågående omställningen har ryckt ut till det tryckta ordets försvar. Hur har strategierna sett ut för dem som lever på att just trycka ord, inte bara producera dem? Var och hur förs den offentliga debatten om det tryckta ordet? Hur har teknikutvecklingen samverkat med det tryckta och det digitalt producerade? Vilka drivkrafter har funnits inom den grafiska branschen, samt vilka konsekvenser har det fått för tryckta ordet? Hur har dessa förhållanden förändrat villkoren för det journalistiska perspektivet inom just tidningsmediet?

Välkommen med din ansökan!